Del 5 på resan med Ninni från barndom till företagsledare.
Välkommen till del 5 av min berättelse från barn till företagsledare i sommar! Har du inte läst de tidigare delarna, så börja från början.
Jag hade kommit in på Textilingenjörslinjen som på ett bananskal och stortrivdes!
Jag kontaktade Furulunds Modetyger som jag faktiskt tidigare under gymnasiet hade lyckats få praktisera hos, trots att det låg i Borås. De tog mig åter under sina vingar och jag fick följa med till textilmässor runt om i Europa och välja tyger och hjälpa till att göra postorderkatalogen. Jag hjälpte till att klippa till tyger till kunders order och jag tog emot order på telefon. Det var kul att vara på andra sidan när man varit stor och hängiven kund i så många år. Man kunde förstå vad kunderna skulle skapa och man kunde hjälpa till med tips. Jag blev dessutom ställföreträdande butikschef under sommaren i tygaffären och var nära mina tidigare drömmars yrke.
Men det var ju inte min egen butik. Dock slumpade det sig så att jag ”blev med butik”! Jag hade fastnat för det här med att sticka på maskin. Tänk att få designa ett mönster, programmera det på TVn* och sen bara dra ett drag på stickmaskinen och så stickas två hundra maskor!
*Datorer fanns inte i hemmen då och på hela Textilhögskolan fanns bara en enda dator som mer fungerade som en helt opålitlig skrivmaskin: ” allt kunde när som helst försvinna!”.
Även en hemstickmaskin tar rätt stor plats så jag hyrde en butikslokal, som tillhörde vår bostadsrättsförening, för dem. Där hade jag både stickmaskiner och garner. Folk kom och knackade på och undrade vad jag gjorde och ville köpa tröjor, garner, stickmaskiner och lära sig sticka maskin. Och så föddes Ninnis Stickboutique!
På helgerna körde jag kurser och stickade när jag hann. På dagarna jobbade jag på Ted Nicol som tillverkade damplagg. Jag fick hjälpa till att sy provplagg som fabriken sen skulle sy upp kollektionen efter. Jag fick följa med och se hur man graderade mönstren och jag gjorde färgkartorna som säljarna skulle ha med sig ut. Ett väldigt intressant jobb där jag fick chans att se hela den här delen från insidan.
Därefter hade jag under ett par år ett mammavikariat på ACG Nyströms etikettavdelning Accent. Där lärde jag mig allt om olika trycktekniker, transfermaskiner och etiketter av många olika slag. Vi handlade en del med Kina och jag lärde mig två viktiga saker när jag bevakade leveranstider: I Kina har de inte samma veckonummer som vi och de kan inte säga nej (utan att vara oartiga)!
Jag hade även hand om inköp av material till klädda knappar. De köptes från ett tyskt bolag, Astor, och under en mässa i Tyskland blev vi inbjudna till deras hyrda båt med festligheter. När vår lilla delegation från Sverige kom hälsades just jag av den högsta tyska chefen. Jag blev ju lite förvånad, men när de förstod att Gustafsson (som är mitt flicknamn) är vanligt i Sverige och att jag inte var ättling till AC Gustafson, var jag inte så intressant längre.
Sen började jag på Lindex huvudkontor i Alingsås där jag stannade på i 10 år och hade nästan lika många tjänster!
Tack för att du läst ända hit. Följ med i nästa veckas nyhetsbrev så får du höra mer om det.
